Jamtland från A till Ö

Denna sammanställning av Jamtland från A till Ö har i en tidigare version publicerats 1990 och då som ett vykort. Dokumentet får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 2005-09-07

Adlersparre, Georg. Revolutionären 1809, från Jamtland med minnessten i Hovermo, Myssjö. Bergen, en gång vår huvudstad, med vårt första regionsjukhus, Hospitalet i Bergen, på 1300-talet. Christen Rasmusson, kapten, jagade ut svenskarna ur Jamtland 1644. Danska riksvapnet i Ragunda gamla kyrka. Vi har också tillhört Danmark. Ekorrskinn, s k gråskinn. Viktigt betalningsmedel för skatten, ingår i Jamtlands äldsta sigill från 1274. Fastesson i Lockne. Jamtlands förste kände skald. Skrev en hyllningsvisa till danske kungen, som år 1677 befriat Jamtland från svenskarna. Gelline, Arnljot. Högväxt jamt från Gällö, som stupade med Olav den Helige i slaget vid Stiklestad den 29 juli år 1030. Harald Hårfager orsakade 874 att Jamtland fick nya kolonisatörer från Norge, bl a Kjallak Jarl, som blev Republiken Jamtlands förste Hövding. Indalsälven, namngiven av sundsvallare, borde logiskt, som Ångermanälven och Dalälven heta Jamtälven. Jamtamot, det fria Jamtlands Allting på Frösön, där jamtarna möttes på ting den 12 mars varje år från c:a 935 till 1500-talet. Kjettil Ånundsson från Tröndelagen. Fick tillnamnet Kjettil Jamte efter sin kolonisation av Jamtland på 760-talet.

Kronologi i koncentrat 874 1178 1537 1645 – – – – 1178 1536 1645 ???? Republiktiden Norsktiden Dansktiden Svensktiden Lagtinget på Sproteidet, Frösön,, grundat 1274. Ockuperat av militären sedan Jamtland blev svenskt. Marknaden hölls på Frösön i samband med Alltinget Jamtamot. Kallades sedan vi kommit under svenskt styre för Gregoriemarknaden. Flyttades till Östersund 1798, nerlagd på 1900-talet. Norge annekterade Jamtland år 1178, och det förblev norskt i 500 år. Olof Rahm, svensk präst i Ragunda. Deltog i motståndsrörelsen 1677, fängslades och avrättades av svenskarna i maj 1678 på Tibrandsholm, Rödön. Pengar. Den egna valutan i Jamtland kallades för Jamtska mark. Den stod givetvis högre i kurs än den motsvarande svenska marken. Q – Hardda Ku Hardda Geit, rockband som sjunger på jamska.

Ravund, försvenskat till Ragunda, till Jamtland på 1200-talet. Eget sigill 1305. Sverige fick Jamtland av Danmark vid freden i Brömsebro år 1645. Tibrandsholm medeltida borg med vallgrav vid Rödösundet. Borgen revs år 1402. Universitetet i Köpenhamn. Jamtarnas första högskola 1479-1645. Västerhus. Jamtlands första kyrka, raserades i början av 1600-talet. Ruinen utplånades av den svenska militären så sent som 1952. 364 skelett av jamtar uppgrävdes och fördes till Stockholm. Endast en minnesplatta i brons, ritad av författaren Aksel Lindström, och utlagda stenplattor markerar nu platsen för Västerhus kapell. X-ing (exing), ökänt ogräs i Jamtland, kallas kvickrot på svenska. Ytterån, där den jamtske motståndsmannen Mårten Jonsson från Föling har sin sista viloplats. Begrovs i skogen intill ån år 1700 av den svenske bödeln. Zetterstöm, Carl. Medicinprofessor, från Rödön, grundade 1833 Jamtlands bibliotek på Frösön med sin stora bokdonation. Ås, den mäktige guden Tor. Före kristnandet svor man på Jamtamot tingseden: Så sant hjälpe mig Fröy, Njord och den mäktige Ås!. Ärterbröd, det genuint jamtska brödet. Bakas som tunnbröd med ärtmjöl. Östman Gudfastsson. Hövding på 1000-talet, lät kristna Jamtland och resa runstenen på Frösön.