På 1500-talet omtalades en Jamtlands fana. Det var när den danske länsherren över Jamtland, Vincent Lunge, år 1528 gick sin "Eriksgata" här. Han lät då bära landets baner, d.v.s. Jamtlands fana före sig i procession, eller som det heter i originalhandlingen: "han looth bera j process lanzens banere" (DN XIV 686). Den fanan är för alltid förlorad och vi har inga uppgifter på hur den såg ut. Mycket talar emellertid för att det urgamla jamtska sigillet från 1300-talet ingick i fanan.

Den nutida flaggan tillkom i april 1983 utifrån ett utbyte av information och idéer mellan chefen på Nordiska museets dåvarande filial på Frösön, Bo Oscarsson, och en av de anställda, Kent Backman.

Bo Oscarsson hade i böckerna om Jamtlands historia läst om den gamla, men på 1500-talet förlorade, jamtlandsflaggan. Detta berättade han för Kent Backman som vid ett tillfälle i april 1983 för Bo Oscarsson presenterade ett förslag om en trefältsindelad flagga med färger hämtade från naturen i republiken; den gröna skogen, de vita fjällen, och den blå himlen. Grundidén med den speciella färgkombinationen kan möjligheten ha inspirerats av den blågröna vimpel med vita kanter som är Östersunds motorbåtsklubb signum, något som Jan Wennermo i Östersund påtalade för Bo Oscarsson något år efter introducerandet av republikflaggan.

Bo Oscarsson anammade förslaget om en trefältsindelad flagga och bidrog själv med ett förslag om att låta det medeltida jamtska sigillet vara placerat i mitten av flaggan. Tanken med detta var och är att sigillet kan sägas symbolisera den självständighet som Jamtland en gång hade, och då även efter det att Jamtland hade erkänt norsk överhöghet. Därtill ger sigillet flaggan den historiska anknytningen.

Flaggans trefältsindelning, istället för den traditionella korsindelningen, är det geniala i hela idén. Medan andra provinser, typ Öland, försökt göra hybrider av de nordiska nationsflaggorna, har vi i Jamtland fått en unik och självständigt utformad flagga! Därtill är det, historiskt sett, inte nödvändigt att ha ett kors i flaggan, då republiken Jamtland grundades innan kristendomen antogs på vårt allting Jamtamot. Ytterligare historisk symbolik återfinns i de tre fälten, då nuvarande Jamtland egentligen består av två delar, nämligen Jamtaland och Ravund (Ragunda). Lägger vi därtill Herjeådaln så får vi tre delrepubliker, symboliserade av var sitt fält i flaggan. Flaggan borde därför rätteligen kallas De förenade republikerna Jamtlands flagga.

Jamtlands nationaldag infaller den 12 mars, det datum då Alltinget Jamtamot och den tillhörande Jamtamotsmarknaden, senare omdöpt till Gregorimarknaden, årligen hölls. Jamtamotet är symbolen för Jamtlands urgamla självständighet. En självständighet som formellt levde fram till 1600-talet, trots norsk annektering, och som levt bland jamtarna ända till nutiden, trots alla försök till försvenskning. Detta gör den 12 mars till den främsta av Jamtlands allmänna flaggdagar.

En annan given flaggdag är den 16 juni, dagen för Lagtinget på Sproteidet på Frösön. Lagtinget existerade från 1200-talet fram till 1600-talet, varefter Jamtland kom in under Sverige och lagtinget förbjöds.

Övriga allmänna flaggdagar infaller den 23 juli och 23/12. Förstnämnda datum utgår från premiären för det officiella hissandet av republiken Jamtlands flagga, nämligen den 23 juli 1983 i samband med Storsjöyran. Av detta skäl är den 23 juli given som "Jamtska flaggans dag" i Jamtland. Det senare datum är den unika helgdagen Sjursmäss som infaller den 23 december (och sålunda är årets kortaste flaggdag).

Allmänna flaggdagar med republiken Jamtlands flagga är

12/3, 16/6, 23/7, 23/12

Jamtflaggan som symbol för Jamtlands frihet gör det fritt att flagga under hela dygnet. Hissning sker alltså efter eget tycke och sedvana. Denna frihet gör en stor skillnad gentemot den svenska flaggan som är omgärdad av regler för hissande och halande.

Den som vill läsa mer om Jamtlands historia och språk kan gå till Heimsia at a Bo Oscarsson och då speciellt dess avdelningar Jamtlands historia och Jamska.

Det var våren 1983 som idén till den trefältsdelade flaggan föddes. Undertecknad hade läst i Jamtlands historia om den gamla jamtlandsflaggan från 1500-talet som var förlorad. Detta berättade jag för Kent Backman som vid den tiden liksom jag själv var anställd på dåvarande Nordiska museets filial på Frösön. En tid senare kom han till mig och presenterade en idé med de tre färgerna grön, vit, och blå. För att få en historisk anknytning till den ursprungliga republiken, fick jag själv idén att över det vita fältet i mitten av flaggan lägga till bilden av Jamtlands medeltida sigill, och gjorde på ett papper en skiss av allt sammansatt. På det viset var flaggan född som idé, och detta hände den 29 april 1983 på Frösön, den plats som är republikens historiska centrum.

Bara några veckor senare ringde min kamrat från uppsalatiden Lars Lindqvist och berättade att han och några kompisar tänkte ta upp den sedan länge avsomnade traditionen med Storsjöyran. Han ville att jag skulle ta fram idéer till en ny frihetsrörelse som skulle ges en jamtsk prägel, med utgångspunkt från Jamtlands historia. Idén till flaggan fanns då klar och jag kunde direkt presentera den. Det blev napp direkt och jag kopplade in en annan kamrat från uppsalatiden, Kjell-Åke Sundelin. Genast började vi arbetet med att ta fram flaggan. En prototyp skapades med hjälp av säkerhetsnålar och sundelinska familjens kulörta lakan. Flaggans proportioner utprovades och vi bestämde att fälten skulle vara 0.5 meter breda och 2 meter långa. Flaggans proportioner blev följaktligen 3:4 och avviker därmed medvetet från den svenska flaggan. Färgerna valdes i ljusa nyanser. Den ljusblåa färgen, som motsvarar den jamtska himlen, kallas på fackspråk för Luxemburg-blå. Den är betydligt ljusare än den blå i svenska flaggan. Den ljusgröna färgen valdes närmast den skira grönskan. Sigillet förstorades från 62 mm till 480 mm, från ett bildavtryck av sigillet i originalstorlek. Allt med stor hjälp av Harry Persson på Tandsbyns flaggfabrik, numera Åre Flagg & Screen i Ottsjö. Bara några dagar före premiären på den nya Yran var flaggfabriken klar med de sex första flaggorna. På Yrans torgmarknad kunde så hugade få köpa flaggan, samt de ännu ej framtagna fasadflaggorna och bordsstandaren. Allt såldes "på rot", (se bild!) eftersom de sex stora flaggorna var reserverade till Yrans höjdpunkt, presidenttalet. Den nyvalde presidenten Moltas Eriksson [2] stegade ut på balkongen vid Stortorget och talade till folket, omgiven av vår nya flagga. Sedan det ögonblicket är flaggan vår symbol för Jamtaland, Herjeådaln och Ravund.

Den första gången flaggan officiellt hissades var alltså den 23 juli 1983 i samband med Storsjöyran. Därför är den 23 juli given som "Jamtska Flaggans Dag" i Jamtland. Övriga flaggdagar är nationaldagen den 12 mars. Den var öppningsdagen för Alltinget Jamtamot och den tillhörande Jamtamotsmarknaden, senare omdöpt till Gregorimarknaden. Vidare den 16 juni som var dagen för vårt Lagting på Sproteidet på Frösön. Givetvis flaggas också under Storsjöyran, samt vid andra högtidliga tillfällen. I synnerhet på vår unika helgdag Sjursmäss, som infaller den 23 december – årets kortaste flaggdag.

Jamtflaggan symboliserar vår frihet, därför är det fritt att flagga med den hela dygnet, till skillnad från den svenska som är omgärdad av regler för hissande och halande.

Flaggan är från idé till färdig produkt, en heljamtsk skapelse. För att undvika eventuella tveksamheter fastslås att upphovsmännen är Kent Backman och Bo Oscarsson. Rättsinnehavare är numera Storsjöyran AB och Bo Oscarsson, då Kent sålde sin upphovsrätt.

Historik tecknad av Bo Oscarsson i januari 1999