Professor Carl Zetterström 150 år

1829 – 9 november – 1979

av Bo Oscarsson

Denna artikel har publicerats i Jamtlands Tidning 1979:2, s. 28, och får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 1998-02-05

Professor Carl Zetterström har gjort en av de främsta, bestående kulturella insatserna i Jamtlands historia. Han grundlade genom sin efterlämnade donation JAMTLANDS BIBLIOTEK (se bl.a. artikeln Bok-kjörarn frå Revsund; om boktransporten till Frösön). Bibilioteket förlades till en för ändamålet uppförd byggnad av sten, intill Trivialskolan vid Stocke på Frösön. Också byggnaden bekostades av Zetterström (färdig 1833).

Professor Zetterströms böcker förvaras numera i Jämtlands läns bibliotek i Östersund. Gamla bibliotekshuset på Frösön används nu för Frösö hembygdsförenings samlingar.

Vem var Carl Zetterström?

Han var född i ett torp i By på Rödön år 1767. Efter avslutad skolgång på Frösö Trivialskola, fortsatte han i gymnasiet i Härnösand ooh vidare i Uppsala år 1789. Efter avlagda examina, bl.a. doktorsgraden, blev han så småningom utnämnd till professor i medicin. Carl hade tagit namnet Zetterström efter sin far, ryttaren och forbonden Nils Säterström, som hade namnet från sin hemby Säter på Rödön. Fadern var för övrigt den förste i Jamtland som fick Patriotiska sällskapets medalj.

Född ooh uppvuxen under små förhållanden behöll professor Zetterström, trots de stora framgångarna i livet, sin enkelhet ooh jamtska gästfrihet. Hans hem i Vaksala utanför Uppsala blev en borg för genomresande jamtar ooh alla undfägnades väl med logi, mat och dryck och även kontanter om sådana saknades. Bland de mera kända personerna mottogs en ung jämtländsk löjtnant som senare i USA skrev sitt namn, John Ericsson, i världshistorien.

Som professor Zetterströms livsmotto var enkelhet, föreskrev han i sitt testamente att endast fyra lindar skulle få inrama hans vilorum på Vaksala kyrkogård. Denna sista vilja bröts dock av välmenande personer inom Norrlands nation, som år 1893 lät uppföra ett järnstaket kring graven. Detta föranledde Jamtamot under 1920-talet att driva frågan om Zetterströms sista vilja, och det lyckades Jamtamot att avlägsna staketet och förmå då aktiva jamtar att bilda en fond för Zetterströmska gravens vård (graven var då mycket vanvårdad).

Tack vare Jamtamots insamlade medel, hedras professor Zetterströms minne än i dag efter 150 år med en välskött gravplats!

EN BILD FATTAS HÄR

Jamtamot lade kransen till prof. Zetterströms minne 1979



Referenser och fotnoter

[1] Sven Johan Kardell, Minnen från Fjällbygden och Fyrisvall. Professor Carl Zetterström och hans tid, Upsala 1886 (En ny utgåva kom år 1961 på initiativ av Jamtamots Hederspristagare 1974, Ragnar Ohlson, Östersund).
[2] Sven-Bertil Jansson, Jamtamots historia 1915-1965, s. 39, Uppsala 1965.