RN 3-2005

Sommarmot, tillika Valmot, tillika Ömot nr 2 på Svartlöga

avhållet den 28 - 29 maj  2005

Svartlöga
"Det ska vara svårt att gå på mot!", är en fras som stundom uttalas, inte minst från ÖH:s sida. Det berättigade häri kom till praktiskt uttryck när Jamtamot för andra gången, därtill andra året i rad, förlade sitt Sommarmot till Storjamten Staffan Sandlers residens å fastigheten Svartlöga 3:21 i Roslagens skärgård.

Vanskligheterna bestod denna gång däruti att avfärd från Upsala skedde per automobil, men ingalunda i samlad tropp; sålunda hade broder ÖH redan den 27 maj tagit sig ut till Svartlöga ö; bröderna Halvar och Wikström anlände den 28 maj till det Astrid Lindgrens sommarstuga närbelägna Furusunds färjeläge i god tid före utsatt tid för Waxholmsbolagets ordinarie tur klockan kvart över tio f.m. På avgångsminuten när ankom vidare andtäppsbröderna Norman, Etc-Nirsa och på en inspurtande tredjeplats Grossmeistern PM. Men sedan var det stopp, inga övriga deltagare kom tillsynes.
Nåväl, detta löste sig sedermera genom att de senare samma dag anländande, till antal väsentliga kontingenten bröder dymedelst snabbgående sjödroska fingo förfoga sig över vattenvidderna till ömotslocuset på Svartlöga, varefter en försvarlig hoper bröder, fler än år 2004 för motsvarande tillfälle, befanns församlade.

I begynnelsen var det mesta sig likt från fjolåret (jfr RN nr 4/04); i likhet med fjolåret upphissades de dubbla flaggorna, d.v.s. republikflaggan över den sandlerska sjörövarfanan. Det inledningsvis solvarma vädret förbyttes dock under dagens lopp, möjligen under påverkan av Festin dy:s regndans, till alltmer molngrått, och omsider snålblåsigt småregn. Bröderna lät sig icke därav nämnvärt avskräcka, synnerligast som Staffan Sandler till sillen och peran omgående upplivade sällskapet med sin rappa tungas flyhänta anekdotberättande, exempelvis om hur han på en närbelägen utö till Svartlöga 3:21 under slutdelen av förra seklets intensivaste ubåtsjaktstrauman påträffade delar av svenska försvaret - honom ovetande och utan hans föregående vitsordande - därstädes ivrigt bedrivande ubåtsspaning. Andra obetalbara historietter voro beskrivningar av hans möten med författarinnan Bodil Malmsten och landshövdingskan Kristina Persson.

Även årets mot antog en ansenlig karaktär av arbetslägerliknande Gulag; klassificeringen blev: liten, medelstor och stor Gulag. Den fjärde graden, den ovonsjela stora, torde gå under benämningen Arkipelag. Till den sist nämnda kategorin hörde projektet att flytta en av Sandler byggd gedigen lekstuga ett antal meter in på fastighetens tomt till färdiggjutna hörnfundament. Förrättningen bestod i att medelst träklossar och domkraft lyfta, sänka, åter lyfta etc, kort sagt: åvägabringa den högt upphissade byggnaden att landa på en kärra med gummihjul, styra hela ekipaget till avsedd plats och att slutligen nedsätta hela skapelsen så att den vilade på sina fyra vederbörliga hörns fundament. Som Jamtamot bland sina deltagare hade ett antal civilingenjörer på plats och gott om starka och villiga armar lyckades projektet.

I övrigt förevor, under varierande klassificeringsgrad, kommittéarbeten såsom vattenhämtning, perskalning, kaffekokning och förnyad insats från Pumpkommittén. Nämnas kan, att pumpreparationen lyckades, ehuru gräsklipparkommittén råkade påköra vattenslagen med följd att icke förty visst vattenläckage omöjliggjorde pumpanordningens latenta kapacitet.

Omsider intogs middag med prima slisk i fausets konstnärliga ateljélokalitet (en marvelös festvåning!), och skedde uppläsning av protokollet från Stormotet den 9 april 2005. Eftersom sommarmotet tillika var Valmot, följde valens mångfald, resulterande i (i valföljd) följande nya styrelse för läsåret 2005-2006:

  • ÖH Magnus Norberg
  • Hövding Nyllet
  • Gode Gunnar Irén
  • Skrivare Fredrik Olofsson
  • Fogde Etay Lechner
  • Gillevärd Primus Olof Orell
  • Gillevärd Secundus David Hirdman
  • 7-man Vakant
  • Munskänk Mårten Oscarsson
  • Lekare Jacob Bolin
  • Redaktör Ole Nilsson
Det är inte helt unikt med en ÖH från Härjeådalen, men notabelt är att Jamtamot genom detta val för första gången får en ÖH från Bruksvallarna.

Ett helt nytt inslag i sammanhanget var även att redaktionen för JT ansågs behöva förstärkas med en kulturredaktör; utsågs till detta hedervärt ansvarsfulla uppdrag ingen mindre än brodern PM, vilken därmed i rang och värdighet inte står motsvarande post å ÖP efter, men torde nog bli dennes så att säga mot-pol i de flesta avseenden.

Andra val att peka på var Staffans Sandlers utkorande till såväl Gamlest som Tyngst, invalet av Lars-Göran Larsson i Seniliums undre kammare, samt Gv Primus electus som Ärkeprofet i Fakultetsstyrelsen för Jamska och Härjeådalska.

Efter lotteridragning, med en högvinst till Sandler, och efter att ha avnjutit en värmande brasa å huvudbyggningens kammare, varest Nachspiel med buskspelande fiolgniing av ÖH och broder Bolin förevor, gingo bröderna till sina kineserinatthärbärgen. Ovanbemälde doktorskreerade Festin (dock ej närvarande) syntes därvid ha överhövan lyckats med sitt regndansande, ty nattron stördes flera timmar av intensivt slagregn, bullrande tordön och ljungande blixtar över ön och kringliggande havsvidder; det var ett skådespel!

Följande dag hade regnet gett sig, och molnhoparna begynte skingras. En god del av dagen, fram till avfärden, kunde därmed ägnas åt en visiterande exkurs till exklaven inåt ön, bl.a. för att besiktiga fjolårets skogsdungeplantagering av rödötall å de sandlerska domänerna. Resultatet var nedslående; dödligheten syntes vara total. - För att få allehanda tips om framtida lämpliga planteringar besöktes därefter Svartlöganabon Sten Ridderlöf, vilken å sin tomt innehar en mångfald fröuppdrivna träd och buskage från diverse världens hörn, såsom Kanada, Patagonien, Tierra del Fuego, Kamtjatka, Vladivostok, Japan och Kim-il-Sungs hemtrakter i norra Korea (om Kim-il-Sung, se f.ö. artikel i JT nr1-2002).

Men allt gott har en ände; så även denna gång. Förutom ÖH, som kvarblev - oklart hur länge - avtågade motet söndag e.m. tvärs över ön för att via Waxholmsbolaget anträda återresan. Detta år beskådades även alla bryggorna gediget mellan Svartlöga och Furusund, bl a Norröra (Saltkråkan), men någon farbror Melker eller Tjorv fanns icke tillstädes.

Bland bestående minnen noteras Normans stora förnöjelse över det honom tillhöriga (lotterivinst 2004) tröskverkets goda skick, och Sandlers konstaterande att landhöjningen, alltjämt sedan sekelskiftet, fortskrider och tillför honom ytterligare mark. - Det hävdas, att en gång kan vara ingen gång, men två en vana, och en tradition. Låt oss verkligen hoppas att så blir fallet, och att den estetiskt framstående utövaren och mecenaten Staffan Sandler även framdeles kan bereda Jamtamot detta nöje!

C'est tout!
En "Halvar" (å fleir)