Johan Bredman (17701859)
Norrlands nations förste Inspektor (18271841)
Artikel skriven av
Nils Sjölander och ursprungligen publicerad i
Jemtlands Tidning 2/1980
(sedermera namnändrad till
Jamtlands Tidning).
Senaste uppdatering: 2012-02-06.
Oljemålning av Carl Staaff, föreställande Johan Bredman och hängande i Gula salongen å Norrlands nation.
Johan Bredman
.
.
och finns det så är det på en annan planet
vars namn ej självaste Bredman vet!
.
.
Citatet ovan är hämtat från glunt n:o 3,
Uppsala är bäst,
skriven c:a 1850 och ingående i samlingen
Gluntarne av Gunnar Wennerberg.
Johan Bredman föddes i Oviken, i södra Jämtland den 7 november 1770, som enda barn till furiren vid Jämtlands regemente Erik Bredman.
Han växte upp på faderns furirboställe, det ensligt belägna Fjösåsen. Tio år gammal började Bredman i Frösö trivialskola och i sin
självbiografi beskriver han ur ensidig han fann den tidens läroplan med ett evigt nötande av latin och kristendomskunskap. Endast en
timme i veckan var avsatt för matematik, geografi och historia. Han reagerade också starkt mot den pennalism som var rådande vid skolan.
År 1786 började han studera vid Härnösands gymnasium, som vid den tiden var norrlands enda läroverk, och fyra år senare kom han till
Uppsala för att påbörja sina studier vid universitetet. Studierna avbröts dock ständigt av s.k. konditioner. Att konditionera, d.v.s.
att arbeta som privatlärare i olika högreståndshem, var det vanligaste sättet bland fattiga studenter att finansiera sina akademiska
studier vid denna tid. För Bredmans del skedde denna informatorsverksamhet i landskapen omkring Uppland, främst i Södermanland. I ett
introduktionsbrev till en sörmländsk patron beskriver hans landsman, medicinprofessorn
Carl Zetterström, honom sålunda:
"Han heter Bredman, jemtlänninge, född av fattiga föräldrar hvarföre han mycket konditionerat. Liten till växten, ej vacker, hvarken är
eller kan agera cavallier, modest, tystlåten, foglig."
Trots allt sitt konditionerande hann han dock med att då och då resa till Uppsala för att följa föreläsningar och tentera. På detta sätt
lyckades han så småningom avlägga magisterexamen (den tidens doktorsexamen) 1797 med mycket goda betyg. De ämnen som han hade studerat
var i stort sett de som var användbara för att bli präst. Det ursprungliga syftet med studierna hade också hela tiden varit att så
småningom bli prästvigd, den normala studievägen för en allmogestudent ända fram till slutet av 1800-talet. Efter sin examen började han
nu i stället att studera matematik och astronomi. Matematik hade han alltid visat fallenhet för och astronomiintresset hade väckts hos
honom som barn när han tillsammans med sin far studerade almanackan. Trots att han hade framgångar på sin nya bana var föräldrarna besvikna
över att sonen övergivit tankarna på att bli präst. Och hemma i Oviken var man inte heller speciellt imponerad av Bredman, där sade man om
honom, när han kom på tal:
Han sett bære i Upsala å gær ælnakkan! dvs "Han sitter bara i Uppsala och gör almanackor!"
År 1801 fick Bredman docenturen i matematik och året därefter blev han samtidigt till amanuens i astronomi och 1808 fick han tjänsten som
adjunkt i matematik. Han utnämndes slutligen 1811 till professor i astronomi vid Uppsala universitet och den tjänsten innehade han fram till 1841.
Karikatyr av Johan Bredman, gjord av studenten Ludvig Wistrand den 28:e oktober 1828,
och bevarad i Carolina Redivivas samlingar.
Ludvig Wistrand blev sedan en känd porträttmålare.
Han blev snart känd som en skicklig och populär föreläsare och hans framträdanden i katedern var välbesökta av studenterna. Det sägs också
att Bredman, i likhet med sin efterträdare Gustav Svanberg, var mycket välvillig i tentamen mot de studenter som läste endast för 1 betyg.
Detta ledde till att många, som senare blev lärare vid gymnasierna runt om i Sverige, i sin examen hade just ett betyg i astronomi. En nog
så, avsiktlig eller oavsiktlig, grundlig folkbildargärning till astronomins fromma.
Som universitetslärare gjorde han alltså sin stora insats för astronomin, och den lärobok i ämnet som han utgav 1845, "Theoretiska astronomiens
grunder för begynnare", användes i undervisningen vid observatoriet fram till slutet av århundradet. Boken var en sammanfattning av de
föreläsningar som han hållit under sin tid som professor. Den praktiska delen av astronomin skulle på den tiden skötas av en Observator, som
dessvärre var sjuklig under en stor del av Bredmans tid. Instrumenten i det gamla Celsiusobservatoriet, vid Svartbäcksgatan var till stor del
omoderna och förfallna. Byggnaden hade dessutom, genom stadens expansion, blivit helt kringbyggd av höga hus. Allt detta bidrog till att den
observationella astronomin i stort sett var obefintlig under denna tid. En annan anledning var kanske att perioden i tiden sammanföll med
romantikens storhetstid i Sverige och Uppsala. I bildade kretsar var naturvetenskapens status förhållandevis låg och medel för upprustning av
observatoriet beviljades inte av berörda myndigheter.
Under hela sin verksamma tid var Bredman aktiv i konsistoriet och han valdes så småningom också till universitetets rektor.
Han var även en av de mest drivande i den reformering av studentexamen som genomfördes år 1831.
Han engagerade sig med intresse i nationslivet. Den nation som han tillhörde som student, den Medelpado-Jemtländska, blev han Inspektor för år
1816, och efter sammanslagningen 1827, för Norrlands nation. Han vakade som Inspektor med omsorg över nationen och dess medlemmar, och många
gånger hände det att någon fattig student, som på grund av penningbrist stod beredd att lämna Uppsala, uppsöktes av Bredman och omgående fick
hjälp med kassan, direkt ur Inspektors egen ficka. Han instiftade flera stipendier vid nationen som fortfarande kan sökas av dagens
nationsmedlemmar. Ännu vid hög ålder fortsatte han att besöka nationen vid olika festligheter "då han som en vördad paterfamilias omgavs av de
sinas tillgivenhet".
Foto: Nationsfotografen (2008)
Norrlands nations gravsten med Johan Bredmans namn.
†
joh. bredman
*1770 †1859
astronomie professor
nationens förste inspektor
och välgörare
I enlighet med sitt testamente begravdes Bredman i Norrlands nationsgrav, där besökaren kan se hans namn trona överst på
den stora gravstenen. Sina efterlämnade tillgångar (30000 riksdaler, nästan 2 miljoner i dagens
penningvärde) delade Bredman i sitt testamente upp i tre delar:
|
|
|
1. |
En stipendiefond för Norrlands nation. |
2. |
Till läroverket i Östersund (dit Frösö skola flyttat 1847) och till Ovikens sockens fattigkassa. |
3. |
En fond vid Astronomiska observatoriet, Uppsala universitet.
Alla extrakostnader vid observatoriet, kompletterande instrumentanskaffning etc,
stod Bredmanska fonden för ända fram till c:a 1910. |
En gata i Luthagen, Bredmansgatan, i närheten av Ekonomicum (fd HumC), minner också om honom.
Källor
- Andrée, Mikael, Norrlands nation, 1927.
- Hasselberg, Gudmar, Johan Bredmans ungdom, Jämten, 1927.
- Svanberg, Gustav, Johan Bredman, Levnadsteckningar över KVA:s avlidna ledamöter Bd1,147, 1869.
- Werner, Anna, Prof. Johan Bredmans testamente Jämten, 1942.
Länkar
Begravningsdikt år 1859
- Professor Bredmans i Uppsala besök i Jamtland år 1823
Några av Bredmans arbeten
-
Dissertatio de ambiquitate radicum algebraicarum in problematibus physicis, 1797.
-
Dissertatio de curvis reciprocis, 1800.
-
Dissertatio astronomica de aeqvatione praecessionis aequinoctiorum ex attractione lunae pendante, 1811.