RN 1–2019

Traditionens makt inom Jamtamot är stor och stark. Innevarande år hade Storjamten Staffan Sandler uppbudat bröderna att ånyo, och detta för nu sjätte gången sedan 2004, avhålla Sommarmot å hans fastighet nr 3:21 ute på Svartlöga i Roslagens arkipelag. Brödernas respongs härå visade sig god. Visserligen hade inledningsvis, arla lördag f.m., endast trenne bröder ansamlats utanför den klassiska replipunkten "Tjuven" å Studentvägen, i och för automobilledes transport till Furusund, i akt och mening att därstädes embarkera linjeskeppet Yxlan för vidarebefordran till Svartlöga. Men väl i Furusund växte antalet deltagare avsevärt, till dryga dubbeldusken.



I sedvanlig ordning, under bländande solsken, mötte broder Sandler bröderna vid ångbåtsbryggan å Svartlöga norra kust, och befraktade med sin fyrhjulingsfarkost jämte vidhängande släpkärra brödernas gepäck till Sandlerska gården. Promenaden dit gick genom öns trolska urskog, vilken visade uppenbara spår av att ha hårt drabbats av senast förliden vinters storm, Alfrida, vilken synnerligast slog till mot den uppländska kusttrakten; hela gator av omkullvräkta träd med ansenliga rotvältor gav en närmast skrämmande syn för sägen. Framkomna till gården, visade sig bröderna Norman och ”Etc” Nirsa ha anlänt dit redan dagen innan. Vidare anslöt under lördagseftermiddagen per skepp från kajen vid Grand Hotell i Stockholm bröderna "PM" och Alsing. Därmed deltog inte mindre än nio Storjamtar, varav kan nämnas bl.a. – förutom värden själv, således Staffan Sandler – Norman, "PM" Sjölander, ”Etc” Nirsa, Lechner, Nylander, Irén och Alsing. Av det rekordstora antalet om en trippeldusk deltagare var därmed över hälften av dem Storjamtar, ett i sig högst notabelt faktum. Annat att på pränt fästa är att broder Etay tagit sig dit från Jamtland, och broder Janos hade inställt sig ända från Västervik i Småland.



Alltnog, Sandler hälsade i solenna former deltagarna välkomna, redogjorde för kommande dispositioner, och begynte tämligen omgående, bröderna till gamman och väl emotsett och efterlängtat, att uppmåla kommande Gulager en masse, något deltagarna med friskt mod utan förtövan gav sig i kast med. Gulagerna voro, beroende på svårighetsgrad, för dagen indelade i små, mellanstora och stora diton, vadan de riktigt rejäla – i vanlig ordning – vore att som Arkipelager klassificera. Att här uppräkna alla gulagerande göromål som å skilda loci inom fastigheten företogs låter sig svårligen göra; ett litet axplock må dock försvara sin plats. Således: republikfanan hissades å gårdens flaggstång, denna gång utan ackompanjerande piratflagga; en totempåleluvpåsättningskommitté genomförde framgångsrikt sitt uppdrag; PM Sjölander rönte stor uppskattning för sitt agerande som Gärtnergrossmeister med schwungfullt uppgrävande av en stendöd vinbärsbuske och återplantering av en levande yngre buske av densamma sort; broder Mårten Oscarsson agerade gasbrännarlivgivare, ävensom sjöbodsdörreparatör; en kommitté genomförde också med stor esprit en ombyggnation av en till dieselmaskinverket avsedd ljuddämpartillbyggnad av närmast mindre lavatoriumfaçon; en vedkommitté hämtade ur öns stormfällda skog ett antal vedlass. Att förglömma är heller inte de omsider inträffade Arkipelagerna, denna gång dels bestående i att tvenne astunga granitblock dymedelst bärremmar och ramstarka brödraarmar förfogades till sin definitivt slutliga (?) plats mellan boningshuset och fauset, att därstädes utgöra ytterkant till den Sandlerska blom- och lökodlingen, dels i att vända ett strandsatt skepps botten opp i veran, för att möjliggöra dess bottenskrapning. Allt id sög omsider i tarmarna. Skaffning, med sill å peran bestods å Sandlerska altanen, till livgivande drycker, god allsång och stort gemyt. Härunder företogs även val av Tyngst, och skedde gruppkonterfejande.

Andra aktiviteter tillhandahölls självfallet. Vissa bröder föredrog e fauke att till vegetativ kontemplation försjunka i djupa betraktelser inne i orangeriet, andra badade i Östersjön eller vad av estländarna benämnes Västerhavet, någon företog kanotledes sjöutflykt längs öns stränder, en och annan sov rentav middag. När stillheten visade sig bli alltför påtaglig, fann bröderna för gott att avriva en rejäl kanonad medelst den medförda salutkanonen.

Men omsider infann sig aftonen, Parlatoriet - den Sandlerska kongresshallen å fausets f.d. hjell - intogs, varest diné med gelegtes geklapptes Brot modell Hamburg och stekta köttfärsbiffar intogs, tidigare under dagen bordlagt protokoll upplästes, och sedvanliga förhandlingar vidtogs, avhandlande bl.a. medelst cyklisk permutation tillsättande av för dagen övlig post i Fakultetsstyrelsen för Jamska å Härjeådalska – beträffande nämnda styrelse kan nu också meddelas, att framlidne Storjamten Ando ”Blåtand” Anderssons post som Defekt besatts med en fyllnadsvald broder. Annat som förevor var att i en andra läsning, och enhälligt, en ändring, ett tillägg, gjordes till 10 § Jamtamots stadgar, sålunda att ”Föreningens firma tecknas av fogden och ÖH, var för sig”. Remarkabelt var ävenså, att tillförordnad t.f. Hövding, Norman, under ÖH:s tillfälliga utevaro passade på att uppta frågan om kallelseförfarandet. Och haver man skådat: inom mindre än en minut godkändes detsamma förfarande, utan några som helst protester. Att gamla hövdingetakter i Normans fall ingalunda förbleknat och tappat kraft, var uppenbart. Nämnas bör också att Samfundet Kartotekets Vänner (SKV) avlade en fyllig rapport om sin hittillsvarande och pågående verksamhet, rörande bl.a. Jamtamots heimsia.
Staffan Sandler bidrog till den höga stämningen genom att till Jamtamot utfästa en donation avseende en målning av konstnären August Berg, detta som något av en repris; jfr RN 3-2007, och häri anförda ”- - - målaren Aug. Berg, av vilken han innehade en tavla och som han under stort larm och bifall förklarade sig donera till motet.” Skillnaden, jämfört med för 12 år sedan, var att donationen nu förenades med villkoret, av motet accepterat, att tavlan framdeles ska komma att upphängas å lämplig lokal, gärna geografiskt varierande, inom Härjeådalen, tillgänglig för allmänheten att till beskådande ta del av. För ändamålets uppfyllande tillsattes en Augustbergtavelplaceringskommitté (ABTPK), vari Staffan Sandler själv ingår. Kommittén torde ha t.o.m. höstterminen 2020 på sig att framlägga förslag i ärendet. – Självfallet möttes även 2019 års donationsupplaga av brödernas stora ovationer.

Under natten och småtimmarna skedde inget fyllnadsval till Senilium, evad dess över- eller underhus. Däremot ledde t.f. Lekaren Alsing å det förnämsta bröderna till god allsång (Allsångs-Alsing bör få sitt godrenommerade sonora eftermäle). Annat som förevor var förstås val av Gamlest och Yngst; lotteridragning med idel högvinster tillföll lyckliggjorda bröder; Alsing m.fl. agerade badjävlar, men var fanns slisket? Frågan framfördes alltmer ihärdigt av Oscarsson d.y. (Mårten). Det slutade med att han som enmanskommitté, under täcknamnet Operation Barbarossa, fick uppdraget att utreda spörsmålet. Raskt företog han så en expedition till det Sandlerska boningshusets refektorium, varefter han till motets oförställda glädje återkom med en den delikataste rabarbetpaj, sötad med mandelmassa. Slisket blev en höjdpunkt att i minnet bevara. Men tiden tog ut sin rätt, dormitorier intogs lite varstans, och fällde bröderna ihop sina klövar, uppenbarligen så under, å sina loci, dragande av en och annan timmerstock. Ehuru särskilt behov av Nachspiel i sig torde ha saknats, fortsatte dock en och annan broder – övriga försökslafande bröder till missförnöjelse – att ihärdigt och ljudligen kalfatra allehanda världsproblem till långt fram på morgonsidan.

Om efterföljande dag kan nämnas, att ingen sleipdosdragning synes ha förekommit. T.f. Lekaren Alsing introducerade istället en egen variant av stockstötning, vilken turnering med pyramidal grandezza hemfördes av Nylander, med ett resultat metern längre än närmaste konkurrent. Priset utgjordes av en god pris Ettans matsnus. Rövkroken, ja, den vanns av ÖH i osedvanligt glänsande stil. Huruvida Norman företog någon okulärbesiktning av sin i skogen på ön tillfinnandes kastmaskin (jfr bl.a. artikeln i RN från Sommarmotet 2004) och dess förhandenvarande kondition, framgår inte av förevarande resumé; enligt Sandler lär dock underhållet av denna Normanska lotterivinst vara aningen eftersatt. Efter att disk- och städkommittéer förtjänstfullt utövat sina uppdrag, skedde framåt e.m. andra dagen gepäckinlastning å Sandlerska fyrhjulingskärran, varå för övrigt påstuvades de för tillfället något trötta bröderna Alsing och PM, varefter motet traskade iväg (denna gång även Oscarsson d.y.) till norra delen av ön, för avfärd från dess angöringsplats med Yxlan till Furusund. Därmed ändade detta minnesrika Sommarmot, det som sagt sjätte i ordningen hos Staffan Sandler på Svartlöga. Låt oss hoppas på ett da capo ett kommande år.

C’est tout, det var det, det är det!
En ”Halvar” ma fleir