Labyrintiska vindlingar, trånga och mörka passager, lågt i tak, påspätt med endast levande ljus som vägledning, se där vad Norrlands nations gamla hus i sina underjordiska katakomber ännu har att erbjuda, opåverkat av tidens tand och förekommande renoveringsprojekt.

Det var i denna mysteriemiljö en imposant skara Jamtar - dock ej den gode brodern Blåtand - den 19 september i stilla begrundan samlades för att dymedelst vegetativ kontemplation hemfalla åt sällsam förundran över den inkommande skörden av höstterminens gålbeiningar, vilka för dagen antalsmässigt uppgick till inemot en dubbeldusk, efter vanligheten företeende en varierande grad av för Jamtamot passande färdigheter.

Omsider kom emellertid det egentliga Motet igång, efter att ÖH Jonas Andersson, även benämnd broder Ammer, förklarat Motet, som protokollfördes med nr 551, öppnat och i sedvanlig ordning tröskat igenom kallelseförfarandet, bl.a. inför delar av det förtjusande s.k. Apbergets ljudliga kommentarer.

Alltnog, följde därpå ÖH:s omgående ämbetsresignation till den nyvalde ÖH Robert "Hansa" Hansson från Torvalla, den 79:e Överhövdingen sedan 1915, och draperades därpå samtliga övriga nyvalda styrelseledamöter med sina respektive styrelseband. Givetvis föranledde föredragningen av protokollet ett antal inlägg, bl.a. från Storjamten Tomas "Etcetera" Nirsas sida.

Standard är numera nästan också att ett och annat fyllnadsval ska förrättas till styrelsen, även av något längre varaktighet än för stunden aktuellt Mot; så även nu: broder Björn Persson från Stan utsågs till ny Lekare efter broder Viktorsson, som hastigt fått återinträda "i nationens tjänst" som Orvarvärd. Om broder Persson kan förresten nämnas, att han har meriter från den sista existerande styrelsen av JH-länsförening å nationen, innan densamma "gjorde kväll" år 2006. - Men inte nog härmed: broder Edler avgick som Gillevärd Secundus, och valdes broder Hövdingen emeritus Janos Nagy med urproveniens Ungern till ny dito.

Ytterligare val att notera är följande. Gamlest blev nyssnämnde Storjamt "Etc", Tyngst Redaktören Jonas "Ammer" Andersson, och i sinom tid utsågs 7-mannen Peter "D.Y.T.T", d.v.s. den yngre tillika tyngre, Bengstsson till Yngst.

Som vore härmed icke nog, kom klassikern "Val till Fakultetsstyrelsen för Jamska och Härjeådalska medelst cyklisk permutation" på tal. I den delen uppkom åtskilligt buller och tumult, detta enär vare sig ÖH eller Skrivaren syntes ha några egentliga begrepp om vilken post som nu stode på tur att för Motet behandla, vartill kom att ÖH egenmäktigt - under åberopande av osäkerhet om ämbetenas innehavare - därutöver syntes vilja nyvälja ett antal övriga ledamöter i styrelsen; förfarandet kom livliga protester åstad, bl.a. från vissa av just till desamma poster tidigare insatta bröder, och torde valproceduren ha resulterat i enbart fortsatt oklarhet, för Skrivaren att genom källforskning söka att för framtiden utreda.

Därmed nog ordat om alla val. En delegation charmanta Härja-Jämtskor avlade under middagen en kortare visit i motlokalen - den nyrustade Konferenssalen n:o 1, gemenligen benämnd K1, numera försedd med en sinnrikt välkamouflerad lönndörr direkt ut mot Gamla husets sidofarstu mot Västra Ågatan, framförande sonora strofer i tonlägena alt och måhända sopran.

Inget mot utan donationer, heter det. Broder PM presenterade en gedigen dusk exemplar i prima fyrfärgstryck från den förnämliga årgången 1954 av en dåmera högeligen uppskattad boudoir-publikation, innehållande särdeles galanta damer; sagda donation gjorde stor lycka och satte "Piff" på tillställningen.

Galanteriet följdes av en närmare granskning utav aftonens alla gålbeiningar, vilkas prestationer väckte allmän munterhet. En gålbeining, Joakim Pettersson, visade sig ha deltagit tidigare å Mot; efter omtrennt två års övervägt funderande återkom han nu och föredrog, alls icke utan viss esprit, rodelbanans i Hammarstrand historia ävensom betydelse för Jamtland, och blev därefter tämligen omgående invald i Jamtamot.

Vad är att nämna i övrigt? Motlokalen har redan omtalats. Grupporträttering skedde i den klassiska Järntrappan, numera närmsta granne med en upp till Studentvåningen inrättad hiss. Den så kallade K2:an - före detta vaktmästarbostad, där det legendariska vaktmästarparet Göte och Svea Nyström logerade - har omgestaltats å det förnämsta att närmast påminna om en anglosaxisk inrättning ā la Pickwickklubben, med utomordentliga fåtöljer av schäslongkaraktär och väggar med välfyllda bokhyllor, allt synnerligen smakfullt inrett och stilenligt färgsatt i mörkbrun nyans; kort sagt: förträffligt! Även den lokalen besågs och provsatts till full belåtenhet. Motlokalen, K1, var eljest av bröderna så välbesökt att det endast med svårighet gick att ta sig fram till Gillevärdarnas matgrytor, med skaffning i form av rårakor, fläsk och lyngbera åtat rotstampa med lammkött, åtföljt av is till bruna havregryn som utsökt slisk. Födointaget skedde under intensivt avsjungande av allsköns standardverk i Sångboka; därtill förevor lotteridragning med sedvanliga högvinster.

Omsider vidtog Nachspiel å Kammarn, i vilken lokal utröjts det värsta ratet, och förevor därstädes tvenne omgångar mörklagd Brännholm jämte allsköns konspirerande, varmed fortgick till vid pass klockan halv fem f.m. Dosdragning ägde icke rum, men ÖH vann rövkroken i osedvanligt glänsande stil. Någon fortsättning i arla morgontimma å Lycksalighetens Ö orkade ingen med.

Sammanfattningsvis: ovanligt stor anslutning av bröder, många gålbeiningar, ingivande förhoppningar om en god fortsatt rekrytering, för andra året å rad Receptionsmysterier i katakomberna - har det kommit för att stanna? -, trivsamma uppknissade lokaler, Kammarn åter i bruk. Vad är mer att önska? Möjligen då att styrelsen nu måtte förbli intakt resten av verksamhetsåret, utan dessa ständiga fyllnadsval.

C'est tout
En "Halvar" ma fleir