RN 1-2005

> >   B i l d e r   < <

Vintermot, tillika Pimpelmot

i västra Gästrikland den 26-27 februari 2005
 Jamtamot upphör i sin verksamhet aldrig att förvåna; ständigt söker föreningen nya utmaningar inom tidigare outforskade fält och aktiviteter. Sålunda kom sig att Jamtamot angivna veckoända letade sig ut från den ruggugglemässiga vistelsen å nationen i Upsala ett antal mil norrut, närmare Härjeådalen och Jamtland, denna gång till det av föreningen aldrig tillförne besökta landskapet Gästrikland.

En illuster skara bröder samlades arla lördagmorgon utanför Norrlands nation. Självaste brodern Blåtand anslöt i morgonväkten, men var för tillfället så inkuranskrimen att han avstod från den vidare automobilledes ombesörjda transporten.

Resan företogs i det bistra och med omväxlande snöskurar varierande vintervädret vägen mot Gysinge, omsider med Valbo som första anhalt, varest å Willys Storköp allehanda inhandling skedde, ävensom lunch å den fashionabla wurstkiosken Sibylla intogs, förstärkt med en och annan fettisdagsbulle.

Efter ett antal mil därifrån skedd upphämtning av Storjamtarna Örjan Festin och Lennart Nyman ställdes kosan till Torsåker. Där förevisades först bröderna ett i det gamla kommunalhuset inrymt skolmuseum, följt av en genomgång av husets Kronblommuseum; föreläsare å sist nämnda etablissement var ingen mindre än Ingvar Persson, son till den Elov Persson som redan på 1920-talet begynte teckna Kronblom, Malin m.fl. seriefigurer. Ingvar Persson tog över stafettpinnen under många år, men nöjer sig numera med att rita figurerna Frid och Fröjd i magasinet Jaktmarker och Fiskevatten.

Nästa etapp blev Hofors och anläggningen Ovako Stål. Med ingenjören Lars Arvidsson som ciceron fick motet tillfälle till en gedigen rundvandring i stålverket, dock omfattande endast en del av hela komplexet. Under den halvannan timme långa förevisningen gavs tillfällen till goda inblickar i processen, alltifrån skrotmassans omhändertagande - stålverket inhandlar metallskrot som råvara - via gjuteriet ända till stålmassans utvalsning. För många av deltagarna, dock ej broder Festin, torde det ha varit första besöket å ett stålverk, och det var synnerligen intressant.

Efter den tidvis intensiva bastuvärmen inom stålverket vidtog visning, ledd av Lars Forsling, utav till verket hörande herrgård, delvis uppknissad, med diverse inredning i Napoleonsk empirestil och med framkrafsade tapeter från år 1804. Här fångade inte minst ett igenspikat rum å översta våningen motets intresse. Är det månne en lönnkammare?
I en till herrgården hörande byggnad, tidvis nyttjad som konferenslokal, vidtog framåt aftonen de egentliga förhandlingarna. Här intogs även rekvirerad middag på fläskkött jämte gediget slisk, och ordnades sedermera vid mogen timme allsköns logementsarrangement. Om förhandlingarna kan nämnas följande:
En mångfald val ägde rum, bl.a. utsågs Storjamten Nyman till tyngst och Rektorsbaron i Fakultetsstyrelsen för Jamska och Härjeådalska, broder ÖH em. Fredrik Johansson till Spegel, tillika ställföreträdande Grossmeister, och Halvar till Gamlest. Grupporträttering ägde å övligt manér rum i järntrappan, vilken denna gång visade sig vara av trä och uppgående till endast tre centimeters höjd, utgörande nivåskillnaden mellan tvenne rum. Tombolalotteri med högvinster förevor. Ett stort och segslitet debattämne var ståndskravets vara eller icke vara; antalet rum i byggnaden ävensom det förhållandet att motet av och till omdisponerade sig inom lokalerna bidrog därtill. En annan stor fråga var tanken att inrätta en Jamtamots enklav (alternativt exklav) i Gästrikland, med därstädes folkbokförda bröderna Nyman, Festin och ledamoten i Samfundet Storsjöodjurets Vänner broder Carl-Eric Ericsson som grundstomme. Förslaget rönte framgång. Nämnas kan även att en Nysångskrivarkommitté med bröderna Dan Eriksson och Andreas Lundström tillsattes för att till närmast instundande Stormot författa ett antal nya visor.

Välkinesade bröder mötte en pinblåsande men solskensbadande vintersöndag. Motet företog en exkurs till Festins locus i Hammarby, följt av en tur till den närbelägna sjön Hyn, vars halvmetertjocka is penetrerades med ett antal hål. Pimpling med halvsura räkor som agn vidtog. Broder ÖH avgick här, liksom i rövkroken, med segern i osedvanligt glänsande stil.

Motet avslutades söndag e.m. vid en busskur några kilometer norr om Upsala stadsgräns.

Detta mot hade kungjorts som ett Pimpelmot. Med tanke på att sommartid mer än ett mot avstapelgår, ter sig benämningen Vintermot adekvatare, därest framdeles arrangementet får sina efterföljare. Låt oss hoppas att så blir fallet, och att motet blir startskottet för en ny, givande tradition inom Jamtamot.

C'est tout.
En Halvar (ma fleir)