Prismotet 2004

I "Stenholmska spisen" - uppkallad efter framlidne Storjamten Ture Stenholm, Sveg - brann tyvärr ingen brasa, eftersom ingen vedkommitté tillsatts. Däremot fungerade ånyo den virtuella teckningslistan på Internätet, vilket resulterade i att Presidiet: Överhövdingen Jernberg, Ås och Skrivaren Bolin, Pilgrimstad, kunde skåda ut över det största antalet motbröder på länge. I den talrika skaran märktes bl.a. äldre bröder som Storjamtarna Bo Oscarsson, Aspås, Arne Rubensson, Stugun och Erik Eriksson, Bredkälen/Flata. Den sistnämnde, numera emeriterade hydrologiprofessorn Eriksson, kom med i Jamtamot redan 1945 (ÖH 1953). Han underhöll nu som Gamlest en god stund motet med intressanta tillbakablickar på den tidens - och en bit in på 1950-talet - förelupna mots personligheter och verksamhet. - Däremot saknades Storjamten och fjällmannen Blåtand, som enligt uppgift var på friing i Långsådalen, alternativt Frankrike.

Under förhandlingarna uppstod, som alltid, en del meningsskiljaktigheter som föranledde votering och här blev det rena uppvisningsvoteringar, där Jamtamots voteringsförfarande med 2 rösträknare och den listiga posten Spegel borde vara en modell för alla sant demokratiska sammanslutningar.

Som sagt: Hederspriset. Det instiftades på Stormotet 1973, och utdelades första gången på Julmotet samma år till pristagaren Karl-Fredrik Jehrlander, Östersund. Årets upplaga var alltså nr 32, men 34 pris har utdelats, eftersom det två gånger utsetts tvenne pristagare samma år (därtill har en gång ett specialpris utdelats i Nord-Trøndelag, i Stiklestad, sommaren 1981 till Arnljotskådespelaren Arne Aas, i "Spelet om Heilag Olav"). Nu i år gick priset till Folke Boogh, Laxviken, för hans mångåriga insatser i och för timmerflottningens och gamla tiders skogsarbetes dokumenterande, vilket resulterat i ett förnämligt flottningsmuseum. Boogh tackade varmt för det av Karl Gustav Lindblad i Böle, Rätan, tillverkade priset, en kopia i skala 1:3 av Storsjöodjurssaxen jämte diplom (här relateras inget ytterligare om Booghs insatser - se i stället artikeln i LT den 25 mars 2004). Boogh underhöll också motet länge och mycket muntert med historik, anekdoter och historier från sin intressanta levnadsbana, och efter detta valdes han under jubel in i Jamtamot.

Jamtamots Gillevärdar, Krokomsduon Olofsson och Orell, såg som vanligt till att skaffningen blev av det förnämligare slaget:
Redan under slutet av förhandlingarna fick bröderna göra sig en riktig jamtsk "bæta" på tunnbröd, för att stå sig förhandlingstiden ut. Därefter, under själva sittningen, serverades en gedigen Burgundisk köttgryta, och som avslutning; prima slisk i form av fruktsallad med "Zabaione", en sorts vinkräm som det, enligt uppgift från Gilleverket, gått åt mycket stora mängder s k "kockvin" för att utprova de rätta proportionerna av, allt oegennyttigt avsmakat, just för att motet skulle få den ultimata sliskanrättningen.

Under middagen förekom givetvis också en myckenhet allsång ur Jamtamots nya sångbok, under ledning av Lekaren Lundström från Rödön.

Vid middagen noterades också ett par särdeles utsökta donationer: dels av Storjamten Oscarsson en dryckesflaska med ett unikt sigill, att sparas till Stormotet 2005, dels en ny magnifik ÖH-klubba, modell tyngre (8kg), tillverkad av Jamtamots Redaktör Ole Nilsson i Bringåsen (se LT-artikel den 27 mars 2004).

Ett antal gålbeinskarlar valdes också in i föreningen efter vederbörliga redovisningar av gålbeinsuppgifter, under ledning av Goden och ceremonimästaren Norberg, Bruksvallarna: en ny medlem av Krokomsmaffian, Simon Falck, Undrom, Andreas Karlsson från Strinne, Sollefteå (från Strindbergs ursprungstrakter) och Nyllet, Uppsala, med påbrå från Lit.

Vid efterföljande Nachspiel å Kammarn spelades som vanligt "Brännholm"; men en vinyl av Cedermarken om Fjälltoppens ros (?) kan bli en värdig utmanare på Jamtamots tio i topp-lista och framdeles allvarligt hota den mångåriga listettan Brännholm.

C'est tout!
En 'Halvar'  (mæ fleir)

Bilder: 25 bilder från Prismotet