N Lapp-Nisch

av Ola Gerhardt Henriksson

Denna artikel har tidigare publicerats i Jamtlands Tidning 1987:1, sid. 32-34, utgiven av Jamtamot i Uppsala. Dokumentet finns även i en version som har korrigerats av Br Storjamten, tillika Hederspristagaren, Bo Oscarsson till att uppfylla de stavningsnormer som stadgas i Heimbygdas språkkommittés skrift om normaljamtsk stavning. Artikeln får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 1996-02-01

Se även biografin Lapp-Nils – En sägenomspunnen storspelman från Jämtland av Rickard Näslin

Fioln som hän sir ut e dag slog egönom i Italien försten på 1600-tale. E mitten ta 1700-tale vårtene vanleie mä fiolom häri Jamtland, män de va ont om fiolan ända te tyskan börje på a gjol fabriksfiolan. Häri bottna på de dänn fiolom sa vare klistre falsk etiketta där de kunn stå namna som Stradivarius, Amati, Gagliano hell Maggini. Töckerdän fiolan finns kvär än edag, a mång ta dom e ränta bra, de e ljö tii dom. De dänn falsketikettan ha resultere i ätte de e mång spälamän som tror se vä egar te n äkta cremonesar. De ha hänne nar män ha vö ut a späla ätte de ha komme nan gåbb taganes mä na svårt e likkistlå som hän ha tege opp n fiol u. Gåbben ha tege på se e älversam e min, räckt fram fioln hedat me a sagt: Hen kär ske du få si våå je ha, n äkta Stradivarius. Du kan sii själv de e namne häri bottna. Va gär män tökker gånga, jo män gär som Jamten ahllten ha gjort håll go miin a säj: Män häjajoja du ha ju e heil e förmögenheit henen, n hänn fioln ske du vä rädd om, män ha naturlavis kunne sagt at gåbba ätte hän va n tullmeis som kunn inbill se ätte de va na värde tii fiola, män som je sa, de e bäst te håll go min töckerdän gångan, om män e n räkton gaurjamt.

Män kan fel säg ätte polska va vanligest dänsen på 1800-tale häri Jamtland a föregångarn te polska va polonäsen som hadd komme te Sverige efrå Tjeckoslovakien a Polen. De va n krusidullon däns som hadd fler tura a de va finfoltje, adeln a herrgårdsfoltje som dänse polonäsen. Män hårre de va sa snappe allmogen opp n dän dänsen a gjol om n tii n enda tur i 3/4-takt, a dermä sa va polska född.

Män kan ju fråg se nu da hårre de stog te i Jamtland mä spälingan a dänsinga på n dän tiin på 1800-talan. Jo da hen gjoles e låtan a spälamännran försökt a späla skjort ta veränner nar dom råktes, för de ha som ahllten vö e tävling om ocken som ha vö värst. Häll ejn ta värom nar spälamännran ha råktes, a de sitt tii än e dag. Värsten ta dom all ihop va nan Lapp-Nisch, de va fel bäre Rappen frå Östjamtland som kunn konkurer mä a. N Lapp-Nisch föddes n 1804 i Hall'n. N far häns heite Jons Jonsa. Tvo år e ätt de'n Nisch hadd komme te vähla sa flött familja te Hallen, der n Jonas feck ta han om sockenlappsyssla. De va töckendän reinlaus lappa som kunn få töckendän ärbejt. Te vä sockenlapp va de såmmo som te vä hudflängar d.v.s. dom skull tyyn hästan, hunnan a kattan a sään flå ta dom skinne. Dä ske fel int tro ätte n storbonn befatte se mä töttje hälla.

Sockenlappen flår hästn

Härre tror dä de gäck för a Lapp-Nisch da? Jo de ske dä få hör. De vårthe ju tiila oppendygns ätte pöjtjen va musikalisk, för hän lätt se he dat gålom der de fanns nan spälaman, a öra häns stog på skaft. Hän feck lån se n fiol som hän sään bytte at se, a de stog int läng på förän hän tog e ett låtan som hän hadd hört a späla dom, för hän hadd bra e gehör. I n dänn veiven sa skull e våhl e storbröllop i Hallen, a då vare nan ta dom som va leid te späla som sa: Je tyttje ätte mä tar mä pöjtjen hän n Lapp-Nisch, a lätt n späla la mä oss, för hän e ju redan sa nautot dukto sa hän må ju uppmuntres. A dermä sa vare bestämt. De ha gått e sägen om de dänn bröllope. De heite ätte de syntes bäre tvo spälamän oppå läktara häri körsen. Män va som förundre foltje va ätte dom dessutom såg n stråk som gäck opp a ne öve läktarskranke, män ingen som späla. Ja de va na stråken at a Lapp-Nisch som dom såg, för pöjtjen va sa stutt te växta sa hän nådd int opp.

N Jonn Jonsa farn at a Lapp-Nisch hadd vårte tongsint a orkeslaus sa hän dågd int te na. Derta da sa fäck mora a Lisbet a n Nisch ta hann om sockenlappsyssla. Farn dödd föresten 2 år ätterat a då va n Lapp-Nisch 8 år. A Lisbet mora, va fejen öve ätte n Nisch va sa dukto te späla, a hu fåndere öve te kunn hitt på na rå sätte hän kunn få fortsätt mae fiolspälinga. Ja de vant sa lätt a te sist da sa fanna int på na äna utrå än ätte de va bäst te rym efrå Hallen. E nätt da sa packe dom ehop de növändeiste a ga se eväig bortöve at Nari te. A dä kan ju tänk däck vå oppståndels de vårte nar dom opptäckt ätte sockenlappan hadd försvönne. Ja dom vårte sa sinnu sätte dom bestämme ätt om dom komme tebaker te sockna sa skull dom rakas derefrå geinest. De dänn uttale fäck dom nog ånger a ta tebaker n vackern dag nar n Lapp-Nisch komme te baker te Jamtland som storspälaman.

Ja de gäck rykta, forbönnran som komme efrå Nari kunn berätt om n ong n storspälaman, n lappöjk efrå Jamtland, som dom hadd hört späla i Levanger a Trondheim. N Lapp-Nisch hadd då vöre i Nari i tvo år a hadd rååkt a späla e lamä bäst spälamänran deres. Nu vårte Jamtan nyfitjen a skicke hälsningan hedat a Lapp-Nisch. om hän int skull kunne tänk se te komma te Jamtland a späla på nar bröllop, a te sist da sa vårt n övertäla.

Nu kan män ju fråg se vå de va som gjol ätte n Lapp-Nisch ansågs för te vä tökken överdängar häri spälingen. För män egen deil sa tror je förutom ätte hän va n naturbegåvning sa hadd n lärd se e lättsamt e spälasätt inspirere ta norsklåtarom, de va fart på dom a n Lapp-Nisch lä nog sätt litte bätter n sprätt på jamtpolskan. Mä nutida spälamän i Jamtland säj ju ätte mä späla Lapp-Nisch-polskan. Huruvida n Lapp-Nisch gjol låtan själv de veit mä fel egentela int na om. De kunn fel vä sau a ätte hän tog opp låtan som redan fanns, män späla dom på sätt vis. De e nästan inger spälaman som späla sommo låt på sommo vis, derför ere na ingen e dag som exakt veit hårre n Lapp-Nisch späla.

Ja n Lapp-Nisch komme som sagt va te baker te Jamtland a nu van storspälaman, sockenlappåra va öve. A mor häns va gråmm öve saan sän, a dom tog a skaffe se häst, kördon a e litte varulager, sään for dom rånt e kring i Jamtland, Medelpad a Hälsingland, ja på fler stela a förresten, a öve ahllt der dom drog fram sa späla dom på bröllopa a leikstugom.

En nien mars 1829 gifte se n Lapp-Nisch mä e lappig efrå Offerdal, a Karin Clemensdotter, a sa småningom sa vårte dom egar te e torspstel i Öhne, Kaxås. Der börjen a tog emot elevan a dom komme efrå all håll mer hell minner försikommen. En deil ta dom kunn ler se n 50 polsk på e våcko, sän hän hadd lärd opp nan da sa tog n te a späla siimähln d.v.s. ännerstämma som hän improvisere (siimähln kan män fel översätte mä nago som maule på sia ta). De heite ätt nar n Lapp-Nisch va räktot i speltagom sa let e som nar fjällstorman drar fram, a e blänt som nar de siller häri fjällbäckom.

De e tack vare elevan at a Lapp-Nisch a deres efterföljar som mä på nago sa ner kan bild oss e oppfattning om hårre e Lapp-Nisch-polsk ske låt. De finns traditionbäraran kvär t.ex Bixo släkte tack vare Lapp-Nisch-eleven n Per Danelsa. N Göran Oscha Föllinger a häns elev tack vare n Pål Nischa i Tornes, Föllinge, för te int nämn n Daniel utta Kroa frå män heimby Husås i Lit, hän va ein ta bätter elevom a feck fahle mä a Lapp-Nisch a späla på bröllopa.

Je ha vö elev a umgåtts mä a Göran Oscha Föllinger e mång år, a de ha vö te nytten för me bå historiskt a spälamansmässigt nar män ske för spälamanstraditionen vidar.

Ja n Lapp-Nisch dödd i kallbrand 1870. Nar år dessförinna hadd n slute a späla. Väckelsevåga drog fram gönom byggdan a n Lapp-Nisch drabbes hän tyckt se ha vö n syndadräng a fiol va redskape derför heite ne ätte hän grävd nen för te sään gräva opp n e gän a späla nan psalmmelodi män de e mä diin som mä sa myttje äne ätt de e ingen som veit hårre de va. Jamtspälamänran e dag e nog tacksam för ätte dom ha spälamansärven ätt a Lapp-Nisch te ta vära på.