Krönika över Jamtamot läsåret 1985-86

av Mikael Franzon

Denna artikel har tidigare publicerats på sidorna 8–10 i Jamtlands Tidning 1986:2, utgiven av Jamtamot i Uppsala. Artikeln får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 2010-04-16


Inledning

Förra numret av Jamtlands Tidning innehöll krönikor för två verksamhetsår. Med den här blir det nu förhoppningsvis rätsida på redovisandet så att det i fortsättningen kommer en krönika per år. Personligen är jag ganska förtjust i krönikor, och det av två anledningar: För det första påminns man om allt roligt som hände vid varje Mot, för det andra brukar gamla beslut och förslag hoppa fram i hjärnan när man läser (för att inte tala om saligen insomnade kommittéer).

Sommarmotet (läsåret 1984-85)

Nog talat om detta och raskt tillbaka till försommaren 1985, när ÖH m.m. emeritus br. L-O Mattsson avslutade sin fina krönika. Efter Br. Stj. Sjölanders förslag tas kontakt med Uppsala-Lenna Museijärnväg samt Länna Värdshus och klockan halv sju en vacker vårkväll samlas Jamtarna på Östra station i Uppsala för att med en antik rälsbuss förflytta sig till Länna. En äldre järnvägsentusiast visar sig också vara medlem i Jamtamot! Br. Göte Wiklund, som han heter, har inte varit på Mot sen 1936, så han inbjudes omgående att följa med som kvällens gäst. Trots att värdshusvärden haft besök av Jamtamot endast sex år tidigare räcker inte den iordninggjorda maten till, men han ordnar raskt med mer och Jamtarna avnjuter en god middag. Heder åt en sådan värd! Br. Wiklund berättar om Jamtamot på 30-talet och alla ler igenkännande åt intagningsprocedurerna som tydligen varit oförändrade i mer än 50 år! Kvällen avslutas med en grillfest som håller på till söndag eftermiddag.

Heimmotet (läsåret 1984-85)

Heimmotet i republikerna hölls detta år i Hammarstrand med omnejd. Efter installation i Gullbackens stugby åker Motet till Döda Fallet. En antagligen berusad turist undrar om Br. Stj. Norman är tomtefar själv, men när ytterligare ett tiotal Jamtar visar sig avlägsnar han sig raskt från platsen. Efter Döda Fallet beses Jaktmuseet i Bispgården, Ragunda gamla kyrka, Lanthandelsmuseet i Böle innan Motet äter middag i Hammarstrand. En av gålbeiningarna, numera Br. Ulf Rubensson, har som biuppgift att redogöra för varför han är kamrat med Br. Bohlin, men han har trots mycket funderande inte kommit på någon anledning. En annan gålbeining, Paul Jenssen, håller vid fyratiden på morgonen ett långt föredrag om Frostvikens särställning i förhållande till det övriga Jamtland, den speciella kvarnstenssort som bröts där och aldrig behövde vässas, Ol-Jonsas bufärd, vägförbindelserna med Jamtland, gränsdragningen mot Norge, det speciella språket som nedtecknats av Levi Johansson mm. mm. Han väljs självklart in.

Ockupationsmotet

Ockupationsmotet avhålls i Inre och Yttre Läs. Dåvarande 2Q, Br. Goeran Nystroem, har hittat uppgifter om en viss Rickard Dybeck, aktiv som kompositör i Uppsala under 1800-talet. Denne har bland mycket annat nedtecknat en sång till Jamtland som framförs av Br. Lekarn och Br. Stj. Burman. Bland gålbeinsuppgifterna under middagen kan man bl.a. lägga märke till Br. Sören Rickardssons; att kåsera på en A4-sida över ämnet "Hårst stårschan e gelest". För övrigt kan nämnas att det är under detta Mot som den i förra numret av JT omnämnda sporten Tillgång första gången demonstreras. Vem som kom på namnet? Naturligtvis ingen mindre (eller större, för den delen) än Br. Stj. H.P. Burman.

Myltmotet

I november avhålls Myltmot på Orvars krog varunder Br. Liljefelt förs till underjorden. Kvällens Gamlest, Tyngst och Yngst Br. Owe Hedman ställer sig på stolen, dricker några klunkar av yngstsupen innan han häller resten i en papperskorg. Därefter "tackar" han Gillevärden med ett sjukligt tal. Ack ja. Lite senare beslutar Motet att någon har någonting att säga. Br. Fogden Lundman utses till enmanskommitté för att utröna vem, vilka, vad och varför någon vid denna tidpunkt har något att säga. Under söndagen ställer Jamtarna ut "En Jamts uppvaknande" på nationens jubileumsvernissage med total succé som följd. Motet fortsätter hela söndag kväll och hela måndagen. Kl 19, måndag kväll, bevistar man Br. Stj. Bo Oscarssons föredrag i Inre Läs, varefter förhandlingarna återupptas. Motet avslutas först kl 00.26, tisdag morgon. Under den senare delen av detta 54-timmarsmot tillsattes en mängd kommittéer, bl.a. en ringklockskommitté, en skyltkommitté, en protokollskopieringskommitté, m.m m.m. Man försöker även tillsätta en kommitté för att utreda det optimala antalet ledamöter i en kommitté, men misslyckas då man inte kan enas om antalet ledamöter i denna kommitté. Dessutom fattades en rad andra för Jamtamot viktiga beslut, bl.a. rörande Mots avslutande. Detta Mot formades alltså slutligen till ett verkligt kraftprov som jamtarna klarade galant.

Julmotet

Julmotet avhålls detta år i Inre och Yttre Läs samt Gamla Salen. Förhandlingarna hinner knappt börja förrän Br. Bohlin hetsar upp sig så väldeliga över en kommittétillsättning att Br. Stj. L-G Larsson börjar skratta högt. Detta visar sig dock vara ödesdigert då Br. Bohlin omedelbart lovar att "slå Velour-Larsson på käften". Till Br. Stj. Halvars skallande rop "blod skall flyta !!!" ryker de ihop. Efter en storslagen kamp får Br. Bohlin se sig besegrad och blir därför utnämnd till kvällens Velourjamt. Efter något mer ordnade förhandlingar ger sig sedan Jamtarna av på sin traditionsenliga marsch till Gunillaklockan där man dricker glögg och lyssnar till ett brandtal varefter man återvänder till nationen. Jamtamotkören ger sig dock av för att hylla Br. Håkan Sandler på dennes disputationsmiddag. Br. Gillevärden Mattsson har åstadkommit ett marvellöst julbord uppdelat på tre separata bord. Som ett mått på storslagenheten kan nämnas att ett flertal Jamtar bara orkade första turen och att ett fåtal orkade sista. En värdig avslutning på Br. Mattssons tid i Jamtamots styrelse således. På föregående Mot uttalade Br. Mattsson en önskan att få en fysisk eloge utförd av en vaja. Då Br. Mattsson ser ut att må för bra blir dock Br. 7-man tvungen att köra ut lapp-stårschan. Efter kammarförhandlingar avslutas Motet på söndag förmiddag.

Flöutgrötmotet

Flöutgrötmotet avhålls i konferensdelarna. Br. Stj. Halvar gör ett litet tillägg till protokollet som visar sig bli längre än protokollet i sig självt. Jamtarna ställer sig dock kallsinniga till att spela in Br. Halvars inlägg på band och spela upp dessa på höghastighetsbandspelare, då antalet bandkilometer antagligen skulle bli för stort. Efter några timmars förhandlande sätter man sig till bords och upptäcker att luguberitetskommittén slagit till och färgat flöutgröten illgrön. Yngsten, Br. Stj. "PM" tackar för maten och avslutar med de tänkvärda orden "Det är alltid lika roligt att vara full".

Klockan halv tre på natten, när Motet förflyttat sig till Kammaren närmar sig förhandlingsviljan maximum. Man tillsätter bl.a. en velourkommitté som skall övervaka velouriciteten hos Jamtarna. Motet fortsätter hela söndagen varunder Br. Lekarn tar smörgåskonsten till nya höjder med sin citronsalladsmörgås kryddad med snus och tomat. Innan Motet avslutas 00.01 måndag morgon tillsätts en kommitté som skall tillverka en skylt med texten "förslag", så att hela Motet kan gå på varje förslag.

Prismotet

Prismotet avhålls i Gula salongen, en dag senare än beräknat då statsministern blivit mördad under natten. 1986 års hederspristagare Br. Olle Festin bjuds dock på en upplevelse han sent skall glömma. Under sitt tacktal nämner han att han alltid undrat vad det varit för fel på honom eftersom han aldrig dragit jämnt med ockupationsmaktens företrädare. När han nu hamnat bland Jamtarna inser han att det är byråkraterna det är fel på och inte han själv. Som ressällskap har hederspristagaren Br. Jöns Fahlén samt Br. Valter Johansson som uttrycker sin belåtenhet med att vara bland Jamtar igen, efter en exil på 36 år. Förhandlingarna är som vanligt intensiva och avslutas sent på söndag kväll. Br. ÖH emeritus höjer klubban till ett av många klubbslag.

Ärtmotet

Ärtmotet avhålls i konferensdelarna. Under detta Mot konstateras det bl.a att Br. Mattsson inte existerar, rent demografiskt. Kvällens gäst, Br. Stj. Nisse Bergvall, tar med Jamtarna på en hisnande färd mellan galaxer, solar och nebulosor med hjälp av ett bildspel och färden avslutas som sig bör i universums medelpunkt som visar sig vara inget mindre än Hoverberget. När det senare under middagen avslöjas att Br. Stj. Bergvall förfärdigat några av sina berömda pannkakstårtor till ärtorna, vet Jamtarnas uppskattning inga gränser. Br. Welin har fått i uppdrag av sin flickvän att ta reda på varför han utsetts till Velourjamt, och det får han reda på. Br. Mattson tycker att vi måste vara snällare med sundsvallarna, och diskussionen kommer så småningom in på möjligheten att anlägga flyktingläger i Hotagen efter 1988. Motet avslutas med att Br. Munskänken omdöps till Br. Wilton pga sin kroppsposition, Br. Bohlin till Br. Hilton för sin gästfrihet, och Br. Stj. Burman till Br. Stilton för sina strumpors skull.

Valmotet

Valmotet avhålles i Konferensdelarna. Styrelsevalet inför nästa år genomförs utan dramatik bortsett från gillevärdsvalet. Då har Br. Stj. Halvar fått nog av det i hans mening enformiga valet, där det bara finns en kandidat till varje post. Han bli då tvungen att själv kandidera till Gillevärd. Trots att Jamtarna tvivlar på att Br. Stj. Halvars soppor kommer att hålla den hygieniska standard som krävs (även om han lovar att använda tikskydd), förlorar han omröstningen med endast tre röster, vilket säger allt om Jamtarnas tilltro till Br. Stj. Halvars förmågor. Lekaren electus, Br. Lars "Bollen" Salomonsson, lovar att åstadkomma ett kanonarrangemang på Jamtlandssången och Härjeådalssången. För att stödja honom i detta arbete tillsätts en kontrapunktisk ouvertyrkommitté. Senare delen av Motet tillbringas på Studentvägen med grillning. Hinken med grillkött förbryllar då den inte vill ta slut, trots fyra timmars intensiv grillning. Då man med hjälp av en gaffel försöker utröna återstående mängd kött, bryts denna av, och hinken fördöms för detta tilltag.

Sommarmotet

Det första Sommarmotet avhålls helt och hållet på Kammaren på grund av den något dåliga uppslutningen. Eftersom ordinarie Gillevärd inte är närvarande måste en tillförordnad tillsättas. Även här firar Br. Stj. Halvar stora triumfer och erhåller 14 röster av möjliga 12. Därefter tillreder han köttet på en kokplatta stående i Kammarfönstret. Detta Mot var ett äkta småmot, som kännetecknades av gemytlig stämning och lugna förhandlingar. Jamtarna skingras under de tidiga morgontimmarna efter ett synnerligen trivsamt Mot.

Övrigt

Förutom Moten har Jamtamot detta år arrangerat och deltagit i en mängd olika arrangemang. Förutom de återkommande föreningskvällarna och Samarret, har vi även bl.a. deltagit i Norrlandsradions frågetävlingsserie och nationens norrlandsvecka med utställningar och föredrag mm. Under våren genomfördes även, under Br Stj Halvars ledning, och med överinseende från Institutionen för Jamska, en kurs i jamska med tentamen i anslutning till det första Sommarmotet på Kammaren. Denna tentamen var identisk med den som hölls på datumet för tio år sedan, då av Br. Stj. Oscarsson. Jamtamot är allstå en synnerligen livaktig förening för närvarande, och jag kan bara instämma i Br. Redaktörens ord från föregående JT att den närmaste framtiden ser mycket ljus ut.